Recent Changes

Tuesday, February 20

  1. page live steam edited ... Man kan skilja mellan de mindre skalorna, där man fortfarande står vid sidan av sitt lok, och …
    ...
    Man kan skilja mellan de mindre skalorna, där man fortfarande står vid sidan av sitt lok, och de större skalorna, där man faktiskt åker med sitt tåg. Egentligen är det lite fel att tala om skalor här, det som gäller är olika spårvidder, en vanlig spårvidd är 45 mm, då kan man både köra smalspårig materiel, i ungefär 1:20 till 1:25 (jämför skala G) , men även köra ett normalspårigt Märklinlok i skala 1. Andra vanliga spårvidder är 3,5 tum, 5 tum och 7,25 tum. Måtten angivna i tum antyder en viss dominans från England och USA, och det är därifrån de flesta tillverkarna härstammar. Spårvidden 7,25 tum är vanlig i England, i viss mån i Tyskland, och vissa delar av USA, framför allt längs östkusten, "New England". I övriga USA, runt de stora sjöarna och i Californien så är det 7,5 tum som gäller.
    När det gäller livesteam lok för 45 mm spårvidd, är troligen den mest kända tillverkaren Aster, från Japan. I England finns sedan gammalt ett stort intresse och utbud, med tillverkare som Brandbright , Roundhouse, , Accucraft m fl. I USA finns Accucraft, sen har Aristocraft och USA Trains något livesteamlok på programmet, även om dessa firmor i huvudsak tillverkar konventionella tåg med 45 mm spårvidd. Engeska Accucraft har nästan enbart smalspårslok i sin katalog medan amerikanska Accucraft tillverkar normalspåriga lok .Det finns ett par tillverkare i Tyskland, Regner och tidigare nämnda Märklin. De flesta av tillverkarna kan både leverera kompletta lok och även byggsatser. Det finns även att par tillverkare av ångmaskiner, Mamod och Vilesco som har några lok i sin katalog.
    ...
    am. Accucraft ( tänk(tänk Big Boy,
    ...
    eller PRR K-4 )K-4) kostar i
    Live steam lok måste naturligtvis eldas med någonting, och för lok i de mindre skalorna finns flera varianter. Enklast men även sämst är att elda med bränsle i fast form, "Meta-tabletter", Esbit eller liknande. Nackdelarna är att det är i princip omöjligt att reglera elden, när man fått fyr på tabletten så brinner den, intensivt i början, mindre intensivt på slutet. Sedan är effekten från en Metatablett för liten för att värma annat än de allra minsta loken. Dessutom anses de lukta illa, somliga säger att det luktar kamelskit om Metatabletter.
    Nästa bränsle är gas, vanlig butan-propan blandning, som man köper på macken. Gasen brinner bra, har man bara en stor gastank i loket så kan man köra länge utan att behöva fylla gas. Normalt finns en kran på gasledningen, så man enkelt kan reglera lågans storlek. När man kör ett litet livesteamlok, så blir hela loket varmt, eller snarare hett. Sitter då gastanken i hytten, så blir även denna het, och detta gör att gasen får högre tryck, vilket bara är bra för förbränningen. Det är enkelt att elda gasdrivna livesteamlok, i princip bara att tanka gas och tända lågan.
    (view changes)
    12:54 pm

Monday, February 19

  1. page Skalor för normalspår edited ... Historik Världen över brukar en spårvidd av 1435 mm mellan skenorna betraktas som normalspår.…
    ...
    Historik
    Världen över brukar en spårvidd av 1435 mm mellan skenorna betraktas som normalspår. I tidernas begynnelse hade varje modelljärnvägstillverkare sina egna skalor, helt oberoende av alla andra. (Därmed är strategin att låsa in sina kunder i ett eget system lika gammal som hobbyn). 1891 valde den då dominerade tillverkaren, Bing, att standardisera tre skalor, som man kallade 1, 2 och 3. Då tänkte man snarare på spårvidder än på skalor, så skala 1 var 1 3/4" (44,5 mm), skala 2 var 2" (51 mm) och skala 3 var 2 3/4" (70 mm). Flera andra tillverkare följde efter.
    ...
    slutet av trettiotalet1930-talet är dock
    Dagens skalor är standardiserade av NMRA och MOROP.
    Källor
    (view changes)
    12:42 pm

Monday, February 12

  1. page GSG ånglok litt H3 edited Fr.o.m. 1910 började de samarbetande banorna inom Trafikförvaltningen Göteborg-Stockholm-Gävle (GSG…
    Fr.o.m. 1910 började de samarbetande banorna inom Trafikförvaltningen Göteborg-Stockholm-Gävle (GSG) anskaffa ett nytt snälltågslok av tenwheeler-typ, som gavs litt. H3. Loktypen hade förhållandevis lågt axeltryck, överhettning, och två invändiga cylindrar med slidstyrning av typ Walschaert eller Deeley. Sammanlagt byggdes 32 lok åt BJ, SWB, GDJ, SDJ och HHJ, dimensioner och utförande varierade något mellan de olika bolagen. SWB försåg så småningom sina lok med sluten hytt och stor rökskärmar.
    ...
    med höga gångbordgångbord, ny hytt och rökskärmar
    Då DJ skaffade tre H3-lok 1914-17 valde man en något större ångpanna samt att förse loken med vindklyvarhytt och spetsig sotskåpslucka. Ett lok såldes till HNJ och blev det första att förstatligas 1945. De övriga kom till SJ 1948. De före detta DJ-loken fick litt. A7. Två av loken försågs med rökskärmar typ Witte av SJ. Lokens sista tjänstgöring blev på f.d. HNJ och de avställdes i slutet av 1950-talet och slopades 1970.
    När OKB skulle köpa nya snälltågslok utgick man från H3-typen, men man ville ha samma ångpanna och löpboggier som sina A-lok. Loken fick dessutom höga gångbord och sluten hytt. Sammantaget fick OKB's H3 ett från övriga H3 högst avvikande utseende. Två lok med detta utförande levererades 1928. Loken övertogs av SJ 1933 och fick litt. OKa, 1942 ändrat till A3. Loken var genom sin höjd begränsade i sitt användningsområde och de tjänstgjorde på Bohusbanan, i Dalarna och i Småland. De avställdes i början på 1960-talet och slopades 1970.
    (view changes)
    1:06 pm

Sunday, February 11

  1. page Svenska lok edited ... T44 Ånglok A3, A4, A4, A5, A6, A7 B, Ba, Bb (1856) B
    ...
    T44
    Ånglok
    A3, A4, A4,A5, A6, A7
    B, Ba, Bb (1856)
    B
    (view changes)
    12:33 pm
  2. page SJ ellok litt D edited Inför elektrifieringen av stambanorna i södra Sverige beställde SJ 1923 ett allroundlok som skulle …
    Inför elektrifieringen av stambanorna i södra Sverige beställde SJ 1923 ett allroundlok som skulle kunna användas för såväl godståg som persontåg. Konstruktionen var i mångt och mycket baserad på malmtågsloken litt Oe/Of. De första loken i en serie av 50 började levereras 1925. De var försedda med träkorg med teakpanel (i likhet med Oe/Of), och hade dörrar i gavlarna för passage till tåg. Godstågsloken (litt. Dg) och persontågsloken (litt. Ds) skilde sig endast åt i utväxlingen, och kunde relativt enkelt ändras om. Bägge typerna var märkta litt. D. Efterhand kom nya serier av loken att beställas. Fr.o.m. 1933 levererades loken med stålkorg, och fr.o.m. 1936 fick loken en starkare motor, främst avsedd för snälltågstjänst, och nytt litt Dk. Även dessa var märkta litt. D. Det sista loket littera D levererades till SJ 1943, då hade sammanlagt 321 lok levererats.
    Fr.o.m. 1952 började nya, starkare motorer sättas in i många D-lok, samma motor som i Da-loken. I och med detta fick de också prestanda som började närma sig Da-lokens. De uppgraderade loken fick littera Du, sammanlagt byggdes 245 lok om på detta vis. 1967 började man så sätta in multipelkopplingsutrustning i Du-lok för att kunna dra tyngre godståg med två lok, dessa fick nytt littera Du2. Då sattes också gaveldörrarna igen. I och med ombyggnaden till Du fick man över Dk-motorer, som sattes in i Dg lok som gavs inofficiellt littera Dg1. Återstående Du, Dk och Dg-lok slopades under 1960- och 70-talen. De sista Du2 togs ur trafik under 1988.
    BJNär BJ och DJ elektrifierades, beställde de lok av
    ...
    D-typ för persontrafiken när de hade elektrifierats.persontrafiken. Loken levererades
    Huvuddimensioner D
    Dg
    (view changes)
    11:19 am
  3. page Svenska lok edited ... T44 Ånglok ... A4, A4, A6 A6, A7 B, Ba, Bb (1856) B
    ...
    T44
    Ånglok
    ...
    A4, A4, A6A6, A7
    B, Ba, Bb (1856)
    B
    (view changes)
    11:13 am
  4. page Svenska järnvägsepoker edited ... 1910-1922 Nyköpingsbanan klar 1915. Malmbanan elektrifieras. Litt F, J, och Sb blir sista nyk…
    ...
    1910-1922
    Nyköpingsbanan klar 1915. Malmbanan elektrifieras. Litt F, J, och Sb blir sista nykonstruerade ångloken på SJ fram till fyrtiotalet. Nybyggda personvagnar har inte längre lanternintak. Teakpanel på personvagnar införs, de sista tvåaxliga personvagnarna levereras. Motorvagnar börjar införas. Tryckluftsbroms Kunze-Knorr börjar införas. Ljussignaler börjar införas. De södra delarna av det som skall bli Inlandsbanan förstatligas, och banan börjar byggas. Försök med förenklad drift på trafiksvaga linjer inleds. Många äldre ånglok utrangeras.
    ...
    i tillsammans 3032 exemplar. OFWJ
    Epok II
    1922-1948
    (view changes)
    10:51 am

More