Moduler

Att bygga modelljärnväg i moduler innebär i korthet att man bygger i mindre, standardiserade, delar som sedan kan sammanfogas till en större anläggning. Modulbygge kräver att man anpassar sina moduler efter en standard (annars skall man kanske hellre tala om byggande i sektioner). Skälet till att man vill använda en standard är att detta möjliggör ett sammankopplande av modulerna med andras moduler som följer samma standard när man träffas på modulträffar. Således finns det modulentusiaster på lite olika platser i vårt land (och även i andra länder - modultrenden är stark i t.ex. Tyskland och Norge) - som träffas några gånger om året för att sätta ihop sina moduler och trafikera dem.

Att bygga i modulbanor är en framväxande del av hobbyn, som har inneburit en förskjutning från byggande av hemmabanor enskilt till ett gemensamt byggande i mera kollektiva former. Modulbanor kan ha en omfattning och en trafik som inte är möjligt i en bostad, och ger modelljärnvägshobbyn en mer social prägel. Jämfört med en större klubbana medger modulträffar dels en variation av banuppställningar, dels att enskilda medlemmar är ansvariga för delar av banan istället för att att klubben under lång tid (oftast årtionden) bygger en gemensam bana.

Vid modulträffar finns oftast två alternativa former av trafik, dels fri körning där medlemmarna får chansen att se sina tåg sträcka ut över en större bana, dels trafikkörning efter tidtabell och med någon form av organiserad godstrafik med vagnslasttrafik.

Olika typer av moduler

Moduler brukar delas in på samma sätt som förebilden. Nedanstående indelning avser svenska förhållanden, men principerna bakom är liknande i många andra länder.

I Sverige avser banan hela järnvägsanläggningen omfattande både stationer och linje.

Linjemoduler avser enkel- eller dubbelspåriga moduler av en linjesträcka utan växlar.

Hållplatser byggdes det många av i Sverige, särskilt efter att rälsbussar infördes.

En lastplats är en plats på linjen (alltså utanför stationerna) för godshantering, där det också finns växlar. Håll- och lastplaster är ibland kombinerade.

Stationer används för tågmöten och förbigångar, samt (oftast) för trafikutbyte av gods- och passagerare. Notera att ett växelpar på en dubbelspårslinje är en station (tågen kan byta ordning).

Industrimoduler kan användas för industrispår och hamnanläggningar mm. Dessa tänks då inte ligga direkt på banan, utan utgår från sidospår från en station eller en lastplats. Se också SIH0-standarden nedan.

Tågmagasin används för att simulera "resten av världen" vid modulträffar, och är s.a.s. "utanför scenen".

Hur börja med moduler?

Det går att läsa sig till hur man bygger moduler, men det är absolut bäst att kontakta en modulförening (se nedan) och komma med på modulträffar först. Det är mycket enklare att börja på rätt väg om man får hjälp och stöd i början. Det kan också vara listigt att börja med att bygga linjemoduler; visserligen är det trevligt att ha en egen station, men det finns ett stort behov av linjemoduler på träffarna. Dessutom är det lättare att justera en enkel modul om allt inte blir som man tänkt sig.

När det väl är dags att bygga en station eller annan driftplats, är det värt att tänka på att inte göra den för liten. Riktigt små stationer skapar inte med så mycket trafik eller möjligheter på modulträffar.

Eftersom modulbygge går ut på att bygga banor tillsammans med andra, är det klokt att välja en standard som är etablerad. De stora standarderna idag i Sverige är MMM 2R, FREMO H0-RE och FREMO H0-USA (för H0) och FREMO N-RE samt FREMO AmericaN (för N-skala).

Befintliga normer

FREMO
(flera normer i olika skalor, bland annat N-RE, H0- RE svensk översättning)

NTRAK
(N-skala)

Västeråsmodul
(H0-skala)

Mälarmodul
MMMs (se nedan) modulnorm, utvecklad från Västeråsmodulen. (HO-skala, 2R)

MMM-3R
Anpassningar av Mälarmodulnormen för 3R

USMS
Svenskar som bygger amerikanskt

SIH0
Svensk norm för industrimoduler.

H0n3
Utkast till norm för svenskt H0n3

Sammanslutningar

FNISS (N)

FREMO
Frändeskretsen europeiska modelljärnvägare - en förening för modulbyggare i olika skalor, epoker och länder. FREMO har sitt säte i Tyskland och samlar medlemmar i hela Europa. Föreningen grundades 1981 av holländare och tyskar och har cirka 1200 medlemmar (2008). I Sverige finns ett antal FREMO-medlemmar och det byggs främst i H0 och N-skala.

MMM - Mälar Modul Möte (H0 2R/3R)

Modulsyd (H0 2R/3R, N, O-16,5)
En sammanslutning av modulbyggare som bygger och kör med moduler i H0 2R/3R, N och O-16,5. H0-rallarna följer MMM:s 2R resp 3R samt FREMO H0-RE, N-rallarna som bygger svenskt följer FREMO N-RE och US-rallarna america-n. 0-16,5 bygger just Svensk 0-16,5.

SkånskaN(N)
Ett nätverk kring Nskala med tyngdpunkten i skåne. Stor aktivitet kring moduler, främst enligt standarden FREMO N-RE.

USMS
Svenskar som bygger amerikanskt

VMJF
Värnamo ModellJärnvägsFörening.
Medlemmar bygger moduler i främst H0. Klubbens bana i modulform byggs med medlemmar moduler enligt Fremo H0-RE och kompatibla med denna (typ MMM 2R mfl).

Lästips
Artikel: Christer Engström: "Mälarmodulen är modellen" i Engström/Friberg/Karlsson: Allt om Modelltåg 7, Allt om Hobbys bokförlag, ISBN 978-91-7243-044-0, s. 46 - 51.