I verkligheten var en av järnvägens viktigaste uppgifter att se till att lösa transportproblem åt olika industrier. På modelljärnvägen blir det gärna tvärt om: industrierna är till för att förse järnvägen med intressanta transportuppgifter, och att göra modelljärnvägen intressantare att se på.

Utbud

MJ-hustillverkarna är relativt flitiga med att förse marknaden med modeller av olika industrier. Utbudet i H0 är störst, men även i N-skalan finns en del att välja på. Alla större byggsatsproducenter har industrier i sitt utbud, men det finns vissa som särskilt har koncentrerat sig på industrimodeller. Walthers har ett rätt omfattande utbud av industribyggnader i H0 och N, och har dessutom haft en del rätt stora anläggningar i modell (ett stålverk t.ex.). Pikestuff gör modeller av moderna industrilador i modell i H0 och N. Design Preservation Models (DPM; USA) och Auhagen (Tyskland) har modulärt uppbyggda system för tegelbyggnader som lämpar sig särskilt för industribyggnader. DPM finns i både H0 och N, medan Auhagens system finns i H0. (Auhagen gör dock andra husmodeller i N och TT.) Kibri har också en del intressanta industribyggnader i H0, N och Z. En fördel med industribyggnader är att variationer i nationella arkitektoniska stilar är mindre än för järnvägsbyggnader och bostäder, amerikanska och tyska byggnader kan fungera bra även om man frilansar en svensk förebild.

Domnarvet 1969
Domnarvet 1969

Planering av MJ-industrier

Oftast tänker man sig nog en industri med egen spåranslutning. Ibland har stationer och industrier placerats nära varandra för att minimera transportproblemen, på Agnesbergs station på Bergslagsbanan upptogs t.ex. hela älvsidan av stationsområdet av en stor kvarn. Detta lyckliga förhållande är dock inte så vanligt som MJ-byggare gärna vill göra det till, andra lösningar var vanligare. En lösning var att ge industrier som i alla fall låg längs med linjen en egen lastplats. En annan lösning har varit att bygga särskilda spår till industrier och industriområden.

Ett specifikt problem med att bygga en industri med egen spåranslutning är att i många fall är industrier som har så stor trafik att de kräver en egen spåranslutning också väldigt omfattande anläggningar som är en utmaning att få plats med i modell. Här har förstås skala N en fördel jämfört med större skalor. En stor industrimodell kan förstås bli en häftig anläggning i sig, ett intressant exempel på en bana som fokuserar på industritrafiken är Frank Forstens Stahlbahn, som är en (iofs. komprimerad) modell av ett stålverk. En annan lösning är att utesluta det mesta utom industrins själva spåranslutning, övriga delar av industrin antas helt enkelt ligga utanför modellen. Med den approachen kan mycket plats sparas, samtidigt som de intressanta delarna med växling, lastning och lossning bevaras.

Behöver man spara ännu mera plats finns ytterligare möjligheter. Många industrier och näringar byggde egna magasin invid stationerna. Det sista benet av transporten sköttes alltså med lastbil, medan magasinet användes som mellanförvaring av in- och utgående transporter. Därmed är allt som behövs i byggnadsväg ett extra magasin för en industri som antas ligga i närheten. I sista hand kan bangården förses med ett frilastspår; då kan småindustrier i närheten skicka och hämta vagnslaster utan att det finns någon specifik anläggning på modellen. Då är man också fri att själv bestämma från gång till gång vilka industrier som trafikerar banan.

Industrier på modulbanor

För den som vill bygga industrier till sina moduler kan förstås alla ovanstående varianter användas. Det finns också specifika modulnormer för industrispår, t.ex. den svenska SIH0-normen och FREMO's IH05. Med tillräckligt många moduler av denna typ kan stora industriområden byggas upp på modulträffar, vilket ger utrymmer för många timmars intressant växling.

Industrier och MJ-trafik

Många småindustrier skötte sannolikt sina leveranser med styckegodshantering via godsmagasinen på stationerna, men det har inte så stor betydelse för modelljärnvägstrafiken. En ökning av omfattning av styckegodshanteringen innebär bara att det går åt ytterligare godsfinka till trafiken, eller i värsta fall att de redan insatta styckegodsvagnarna får lite mera last. Det som behövs för att skapa intressant modelljärnvägstrafik är större volymer, så att det åtminstone motsvarar behov av hela vagnslaster. Större industrier använde redan tidigt systemtåg, d.v.s. där ett helt tåg var avsett bara för en relation med ett godslag, i Sverige först malmtåg och så småningom även t.ex. timmertåg när flottningen började avskaffas på 1960-talet.

Ur modelljärnvägstrafikchefens perspektiv är en industri något som förbrukar insatsvaror som i en produktionskedja förvandlas till produkter. Produkter från en industri kan naturligtvis vara insatsvaror för någon annan industri i nästa steg, eller utgöra varor som säljs till slutkonsumenter. När man som MJ-byggare kommit fram till vilka industrier som finns i banans trafikområde, är det alltså dags att ta reda på vilka insatsvaror de industrierna förbrukar och vilka produkter som kommer ut i andra änden, och som behöver fraktas på järnväg. Därefter identifierar man vilka typer av godsvagnar man behöver investera i. Eller också gör man tvärtom; identifierar vilka vagnar man vill köra med och hittar industrier som passar till detta. Att efterforska (eller hitta på) vilka insatsvaror som olika typer av industrier har använt genom åren och vilka produkter som produceras i andra änden han göras till en roande hobby i hobbyn. Som vanligt är variation grunden för intressant trafik, det blir mer intressant ju mer specifik man kan vara i specifikationen av produkter, och fler olika industrier skapar mera intressant trafik.

Några specialfall av industrier kan nämnas. Ren råvaruproduktion (av t.ex. malm eller virke) innebär att det inte förbrukas så mycket insatsvaror, även om det inte är precis obefintligt, lite drivmedel t.ex. går det nog åt. En hamn är inte en industri förstås, men har potential på en modelljärnväg att hantera godtyckliga varuflöden i bägge riktningarna och därmed fungera som en flexibel trafikgenerator.

Elgereds torvströfabrik 1923, lastplats mellan Herrljunga och Vedum
Elgereds torvströfabrik 1923, lastplats mellan Herrljunga och Vedum

Läsa mera

Olle Sundström "Svenska laster" i Krister Brandt: Modelltåg -90. Idébok för miniatyrrallare. Stockholm: Allt om Hobby 1989, s. 24 (Om vanliga typer av laster vid svensk basindustri).
Olle Sundström "Tankvagnar" i Krister Brandt: Modelltåg -90. Idébok för miniatyrrallare. Stockholm: Allt om Hobby 1989, s. 27 (Om olika typer av varor som transporterats i tankvagnar och vad de använts till).

Andra wikiartiklar om anläggningsbygge

Planering
Ramverk
Moduler
Rangerspel
Spår
El på modelljärnvägen
Signaler
Landskap

Andra Wiki-artiklar om trafik

Introduktion till MJ-trafik
Säkerhetstjänst för MJ
SJ godsvagnar innehåller data om svenska godsvagnar.
Vagnslasttrafik