1926 levererades SJ's första elektriska växellok, litt. U. Den första serien omfattade tre lok, konfigurerade som enkelhyttslok med hytten i ena änden. U-loken hade en karaktäristisk drivning där en diagonal vevaxel utgick från blindaxeln till yttersta drivaxeln, detta eftersom hjulen var så små att det inte gick att montera blindaxeln på samma höjd som drivaxlarna. Littera ändrades 1928 till Ua, även om skyltarna inte ändrades. Loken placerades omedelbart på Svartön i Luleå för växling på malmbangården. I princip blev de kvar där under hela sin aktiva tid på SJ, med något enstaka undantag. Loken avregistrerades 1964-70.

När flera växellok skulle beställas valde SJ att gå över till en centralt placerad hytt, dessa lok fick nytt littera Ub. Ub fick också förbättrade växlarfotsteg, samt en tågvärmeanläggning, som dock togs bort så småningom. 90 st. Ub-lok levererades till SJ mellan 1930 och 1950. Lok leverade fr.o.m. 1939 fick skenor för att kunna öppna huvarna uppifrån för lättare åtkomst vid service. Så småningom fick många Ub också starkare motorer, allteftersom dessa blev lediga från D-lok. Ub köptes också av bl.a. LKAB (14 st), NSB och TGOJ (5 st). 1987 började SJ Ub-lok byggas om för radiostyrning och multipelkoppling, och gavs nytt littera Ue. Dessa fick också de starkaste motorerna. 60 Ub byggdes om till Ue på detta sätt. Ej ombyggda Ub slopades i början på 1990-talet. Ue började tas ur trafik på 1990-talet, de sista skrotades 2006.

1933 byggdes ett lok litt. Uc för kunna växla utan utanför elektrifierade områden. Det försågs med en tender med batterier, och kunde köras med såväl växelström och likström. Loket var till det yttre likt en Ub, förutom att hjulbasen hade förlängts 200 mm för att kompensera för ändrad viktbalans på loket. Tendern slopades 1956, och loket avregistrerades 1991.

I början av 1950-talet fanns behov av ytterligare växellok, i huvudsak för att ersätta äldre lok litt. Oc och Od på malmbanan. De nya loken gavs litt. Ud, sammanlagt levererades 25 lok 1955-56. De skulle också kunna användas för lokalgodståg, och behövde därför ha en högre sth. De skulle inte den diagonala vevaxeln tillåta utan omfattande vibrationer. Koppelstången fästes istället i en vevstake vid blindhjulet, som också var kopplad till en extra blindaxel vid lokets ena ände. Förarhytten fick också en annan utformning av fönstren med rundade hörn och gummilister. Ud var multipelkörbara. Även Ud uppgraderades efterhand med starkare motorer. 1990-91 byggdes 16 Ud-lok om på liknande sätt som Ub, med radiostyrning, och gavs nytt littera Uf. Ej ombyggda Ud började slopas 1993. De sista Uf-loken har använts av Trafficare och Euromaint i Hagalund, där de slopades 2013.

Huvuddimensioner U


Ua
Ub
Uc
Ud
Ue
Uf
Löb (m)
9,60
9,60
9,60
9,60
9,60
9,60
Axelavstånd (m)
4,10
4,10
4,30
4,10
4,10
4,10
Tjänstevikt (ton)
46,5
47,4
49,2
50,4
47,4
50,4
Effekt (kW)
515
515/620/700
515/620/700
620/700
700
700
Sth (km/h)
45
45
45
60
45
60
Broms
tryckluft
tryckluft
tryckluft
tryckluft
tryckluft
tryckluft
Axelföljd
C
C
C-2/C
C
C
C
SJ Ua 88. Källa Samlingsportalen Jvm.KBED00295
SJ Ua 88. Källa Samlingsportalen Jvm.KBED00295

SJ Ub 166, en tidig Ub, växlar personvagnar i Hagalund. Källa Samlingsportalen Jvm.KDAF04920
SJ Ub 166, en tidig Ub, växlar personvagnar i Hagalund. Källa Samlingsportalen Jvm.KDAF04920

SJ Ub 709 i Kil 1979, en sen Ub med skenor för luckor över huvarna. Källa Samlingsportalen Jvm.KDAJ08833
SJ Ub 709 i Kil 1979, en sen Ub med skenor för luckor över huvarna. Källa Samlingsportalen Jvm.KDAJ08833

SJ Ud 860 1955, här syns den förändrade koppelstången tydligt. Källa Samlingsportalen Jvm.KBDB05797
SJ Ud 860 1955, här syns den förändrade koppelstången tydligt. Källa Samlingsportalen Jvm.KBDB05797

Litt U i modell

Skala H0

1977 släppte Perl en byggsats i etsad mässing av en Ub/Ud, som kunde byggas som både tidig och sen Ub, samt en Ud. Loket hade ett chassi från Merker+Fischer, katalognummer Ub.587. Skyltar medföljde för såväl SJ som TGOJ och LKAB-lok.

1988 släppte Perl en etsad byggsats av en sen Ub, avsedd för ett Rocochassi. Denna fanns som katalognummer 035 (SJ) och 072 (TGOJ).

1988 släppte Modellproduktion en byggsats i resinplast av en tidig Ub, avsedd för ett Rocochassi.

1992 släppte Perl en etsad byggsats av en Ue, avsedd för ett Rocochassi, katalognummer 071.

1993 släppte Modellproduktion en byggsats i resinplast av en Ua, avsedd för ett Rocochassi. Modellproduktion har också en byggsats i etsad mässing av tendern till litt. Uc.

1998 släppte Jeco en modell i vitmetall av en sen Ub/Ue, avsedd för ett Rocochassi, som utgavs både som byggsats och färdigmodell. Ue fanns med både orange/blå och blå/grå målning. 2001 kom också TGOJ-versioner i både grön och orange målning. Samtliga gavs ut för både AC och DC.

2001 släppte VVA en byggsats i etsad mässing av en Ua, utan drivning.

2006 kom Märklin ut med en färdigmodell av en Ub, 2007 kom Trix också ut med en version för 2R. 2013 kom också en Ue ut, katalognummer 36338

Skala N

2005 kom Nmodell med etsbyggsats till en litt. Ub, avsedd för Arnolds drivning till E3/3.

Länkar

Lok

Referenser

Tore Nordin, Lennart Wretman & Ove Grundstedt: Svenska ellok. En bok om det svenska ellokets historia (SJK 67). Stockholm: Svenska Järnvägsklubben 1998
Jan-Erik Heikefelt: Svenska modelltåg skala 1:87, 1941-2001. Huddinge: H-felt förlag 2001.
Anders Latterman: "Trixa tll Märklins Ub på en kväll!" i Modelljärnvägsmagasinet nr 1/2009 (Ombyggnad av Märklins Ub till 2R )
Frank Edgar: "SJ växlingslok litt. U. Del 1: Ua, Ub, Uc och Ud" i Modelljärnvägsmagasinet nr 12/2013 (Beskrivning av loken inklusive ritningar)
Redaktionen: "SJ littera Ue i H0" i Modelljärvägsmagasinet nr 14/2013 (Recension av Märklins Ue)
Frank Edgar: "SJ växlingslok litt. U. Del 2: Ue och Uf" i Modelljärnvägsmagasinet nr 15/2013 (Beskrivning av loken inklusive ritning)
Anders Lattermann & Stefan Nilsson: "Litt. U i modell" i Modelljärnvägsmagasinet nr 15/2013 (Genomgång av tillgängliga modeller)
Järnväg.net Ub
Järnväg.net Ue
Ua, Ub, Uc, Ud, Ue, Uf
Provkörning av Trix Ub-lok (Recension)
Svensk N-skalehistoria