Buss på räls = rälsbuss - så kan man enkelt förklara vad det är. En rälsbuss skiljer sig från en motorvagn genom att de förra är av lättare modell samt saknar drag- och stötinrättningar av standardtyp, vilket de senare har. Rälsbussar kan ha en förarplats i ena änden eller en i varje ända. Flera enheter kan sammankopplas till tåg och köras av en (eller ibland flera) förare. Till en rälsbuss kan släp kopplas. Släpen kan vara till för enbart passagerare, för enbart gods eller bådadera, eller avsedda för enbart post.

Rälsbussar med dieselmotor har i Sverige tilldelats huvudlittera Y, medan sådana med elektrisk drift via kontaktledning har littera X. Detta har varierat över tid och det finns flera generationer av vissa littera samt att det har skiljt mellan SJ och enskilda trafikbolag. Under tidigt 1900-tal hade exempelvis dieselmotorvagnar littera X istället för Y.


Dieseldrivna rälsbussar, huvudlittera Y

Redan under tidigt 1900-tal tillverkades enstaka rälsbussar, med förbränningsmotorer, främst för privatbanebolag. Även ångdrivna rälsbussar och motorvagnar har förekommit. Exempel på tillverkare av rälsbussar och motorvagnar under 1920- och 1930-talen är DEVA, Motala Verkstad och Nohab. I andra fall tog man sonika landsvägsfordon och ställde på järnvägschassien.

En tidig rälsbusstyp var SJ littera Y från Hilding Carlsson i Umeå. Den var tvåaxlig, hade 24 sittplatser samt 30 ståplatser och en högsta tillåtna hastighet av 80 km/h. Till den fanns ett litet tvåaxligt släp, litt UF.

Denna utvecklades senare till en boggieversion som fick SJ littera Yo1 (Y-noll-ett), med 46 sittplatser, 43 ståplatser och en maxhastighet av 80 km/h. Till denna fanns boggiesläp med likartat utseende, dock utan förarplats. Precis som med litt Y fick man alltså koppla från släpet och göra rundgång eller vända hela ekipaget på vändskiva då man skulle byta färdriktning.

Både Y och Yo1 fanns för normalspår och smalspår. De fick stor spridning över landet från 1930-talet och framåt men kom under 1950-talet att ersättas av de modernare generationerna littera Y6 (senare Y7, Y8). Litt Y6 hade 53 sittplatser och en största hastighet av 115 km/h. Det som skiljde mellan Y6-Y8 var främst på insidan, med bl.a. annan inredning. Det fanns motorlösa släp även till dessa, både två- och fyraxliga, och många typer av släp hade förarplatser.

På 1970-talet införskaffade SJ i Sverige licensbyggda rälsbussar från Fiat i Italien, som då fick littera Y1, och ersatte Y6-Y8-generationens rälsbussar. Moderniserade versioner av dessa rullar fortfarande och en del av dem såldes även till utlandet.

Motorvagnståget littera Y2 är det som kallats Kustpilen.

Det fanns från slutet av 1960-talet ett motorvagnståg som hette Y3. Y3 tillverkades i Tyskland av firman _. Motorvagnen respektive manövervagnen i dessa tåg (i varsin ände av tåget) hade två våningar som med lite fantasi kunde liknas vid pucklar, varför detta tåg i folkmun ibland benämndes "Kamelen". De första Y3-tågen var i drift i Sverige från omkring år 1967, men sedan några årtionden tillbaka finns de ej längre kvar. Ett tågsätt avsågs under en tid bevaras i museiföreningen SSJ:s regi, vilket dock ej kom att bli någon realitet, varför även detta tågsätt kom att skrotas.


Eldrivna rälsbussar, huvudlittera X




Externa länkar

- Litt Y, Yo m.fl. på Jarnvag.net
- Litt Y6-Y8 på Jarnvag.net
- Litt Y1 på Jarnvag.net
- Allt om Hobby nr 1/1967 har en artikel om det då nya litt Y3 (s. 10ff)
- Rälsbuss på Wikipedia
- Motorvagn på Wikipedia


Rälsbussar och motorvagnar i modell

Följande tillverkare har någon gång gjort svenska rälsbussar och motorvagnar i modell. (Tanken är att längre fram anordna något slags tabellarium här över modeller och tillverkare, men dessa rader får duga så länge.)

H0: Perlmodell, Märklin, Viking Soldiers/Bengt Samelius, UGJ, Modellproduktion, SWB, Heljan, Entec, Jeco, HobbyTeknik, Rimbo Grande, VVA, Skandiamodeller, Skanex. (Källa: Jan-Erik Heikefelt (2001), s. 13ff)

N: Y6-Y8, Togdillen/Nmodell(plastkåpa till Tomixdrivning) och Entec(etsplåt) samt Hobbyteknik (etsplåt). Y, Yd samt Yo1 Viking Soldiers/Bengt Samelius (dekaler finns hos Dekaler och Etsat).